schhsss

Jag sitter här och huset är tyst. Detta beror dock inte på att jag är ensam hemma, för det är jag verkligen inte. Idag är alla hemma. A är jourledig (beredskapsledig C?) och de små (stora?) är alltså hemma. Själv väcktes jag av rabaldret i magen strax före sju och då var det bara att gå upp.  Eller nej, först snosade jag barn en låååång stund och njöt av att lyssna på deras små andetag där så tätt nära mig. Hamnade nämligen i extrasängen både C,Z och jag i natt.

Det är inte länge till det går. Och då menar jag inte för att tvillingarna kommer och tar plats, jag menar mer att tiden går och åren springer och snart är de för stora för att man ska få ligga bredvid och lyssna på dem när de sover. Jag tittar på deras små händer, deras små näsor som vippar lite vid varje andetag och jag fylls av en kärlek så stark att jag skulle kunna flytta berg för deras skull. Finns liksom inget jag inte skulle göra för deras skull.  Bäst att ta tillvara varje dag, varje timme, varje ögonblick och njuta av att bara vara!!

Igår på öppnis pratade vi om det där. Det där med att njuta. Det där med att inte stressa sig tillbaka till arbetslivet när barnen är små utan att faktiskt ta tillvara de åren när de är så här ”pyttiga”. Tiden kommer ju aldrig tillbaka igen.  Visst, det finns de som _måste _ jobba heltid av olika skäl, men .. Ja ni vet. Njut!! Ta tillvara stunderna och spara dem i hjärtat. Någon gång framöver lär man behöva ta fram dem, tänka tillbaka och känna värmen sprida sig i kroppen likt den där första munnen varm choklad utomhus en kall vacker vinterdag.

Så nu har jag ätit min havregrynsgröt, jag har läst tidningen ordentligt och nu har jag satt på dagens balja kaffe. Doften börjar sprida sig i huset, kanske väcks de där uppe?

Koftor.

Någon ville se hur de blev…

Här är de små bebiskoftorna jag stickt till de små i magen. De vita/gröna är gjorda i storlek 45 (18cm långa ca 40 i omfång)  ungefär och de gröna/orangea är gjorda i storlek 48-50 ungefär.  (ca 21 långa och 42-43 i omfång).

Nu gäller det att sticka mössor också. Sen blir det ett nytt set i beige/brun och eventuellt en typ åkpåseoverallssak om jag får lust och ork.

snodd lista

mobilkollen. Denna har jag hittat lite varstans så nu var det väl dags..
Ta fram din mobil, gå in på kontaktlista

Har du kysst nummer 7?
Anna B? Nope. Kramas brukar vi göra men kyssas det är nog ett tag dit. Mohaha

Brukar du hänga med nummer 19?
Charlie? Hänga och hänga. Umsås gärna med honom när tillfälle ges. Det är min bror så japp.
Gillar du nummer 26?
Ja, Det är en av mina gamla elever. Hon är en glad prick.

Är nummer 15 din bästis?
Busmamman. Nope.  Men en bloggkompis.

Är nr 11 en sötnos?
A i Övik? Absolut. En jättesötnos!

Älskar du nr 10?
En av mina kollegor.. Älskar. Tycker mycket mycket om. Kan man säga så?

Är nr 20 bra?
Men det är ju C, bror, igen.. klart han är bra.

Har du träffat nr 9 i veckan?
Nej, det är min ingifta släkting, har inte träffat henne sedan förra sommaren..

Har nr 16 gått i samma klass som du?
Carolina? Nope.

Vet du om nr 31 har ett förhållande?
nr 31 är min faxlåda…mohahah. Så jag tar nr 30 istället. Ewa. Japp. Gift och lycklig sedan ett antal år tillbaks.

Halvtragisk lista det här för jag skulle då velat ha fått med fler än bara A-E. *ler*. Får kanske komponera en egen liten lista för att få med alla fram till Ö iaf.

tvillingmagen

Alltså det här är nog den fräckaste mage jag vet. Den har liksom ett eget liv. Detta beror inte bara på att jag är gravid och att den rör sig utan det är verkligen en annorlunda mage.

Just nu är ligamenten i mitten så särade att det blir ett stort hål om jag trycker. Kolla in det här:   Det märks då rätt tydligt att det ligger en på ena sidan och en på den andra för det sparkas och buffas från bägge håll. Kommer nog att ta lite tid att komma iform efter den här graviditeten..

Z tycker mammasmage är mysig och gosar gärna med den.   

Ce tittade på den idag och sa ”men oj din mage har blivit tjock. Och din rumpa med förresten”. Tack för den liksom

Födelsedag

Idag är ingen vanlig dag, idag är det min födelsedag Hurra Hurra Hurra.

Hihi.

Fått paket, sms, blommor och en mängd kramar och pussar. Tänk att man nu är närmare 40 än 30. *skräms*

aaaaah

vad det är svårt att inte göra någonting!!!!!!!!!!!

Det är så lätt att ”bara” skulla hämta ditten, hänga tvätten, ta ur en diskmaskin, dammsuga av, damma lite, plocka undan

Men jag måste säga att jag är ganska duktig på att inget göra. *klappar mig själv på axeln*  Får räcka med att bädda, hämta barn och laga middag. För inte räknas sticka och se på film som ansträngande övningar?

Fast det är klart. jag har ju varit på apoteket och på Mimmis affär med för att handla lite alvedon och lite nytt garn till fler bebisgrejer. (foto kommer) Sen åkte jag inom ICA för att handla en dagens. Fisk!! mums

Försäkringskassan

Det är konstigt det där när man vaknar och inte kan somna om. Det är då tankarna flyger och man plötsligt fastnar i resonemang man ändå inte kan få svaret på, men som man samtidigt inte kan släppa.

Som i natt. Då började jag fundera på föräldrapenningen och dess regler och lagar. Jag måste kolla upp lite hur det funkar nu när jag är sjukskriven så det inte kör ihop sig och då började tankarna om 1/4 här och en 1/2dag där och en heldag hit och dit. (sjukskriven det jag jobbade och restenFP)   Har i bakhuvudet att man ju inte får ta mer föräldrapenning på lördag / söndag än man tar på fredag eller måndag så då kan jag inte ta delar av dagar på ”veckan”  och heldagar på helgen utan måste ta halvdag t.ex. fredag för att få plocka halvdag på lördagen. Krångligt? Det är bara förnamnet.

Dessutom finns tydligen regeln att man inte får plocka SGI – dagar på helgen och det var_där_ det körde ihop sig i huvudet på mig i natt. Inte för att jag inte får just min egen situation att gå ihop, för det löser sig nog alltid, men om man inte får plocka SGI-dagar på helgen, varför lägger de då ut en kalkyl på forsakringskassan.se där de räknar på att man tar SGI-dagar 7 dagar/vecka? Då_går_ det ju inte att ta 7 dagar i veckan i början för Garantidagarna får man ju inte röra innan man använt 180SGI-dagar. Förvirrande. Förmodligen är det jag som missuppfattat en regel…

skrattar

kan man annat än skratta? Flippar och floppar och skrällar och skrollar. Det _var_ faktiskt lite roligt att det skrällde även ikväll. Jag hejade frenetiskt på ”upp och hoppa” bara för att liksom. Och vem tror ni jublade när det stod klart att skrällen var ett faktum.

men nej, jag röstade inte!

Så alla ni som tyckte det var sååå roligt med en skräll och att Carola/Andreas inte gick direkt till Globen förra veckan… Här har ni nästa skräll. Vassegoooo *ler*

Tvillinglängtan

Ibland undrar jag vem som läntar mest. Jag & A eller Ce. Ces längtan efter de små är stor och hon pratar med dem, klappar på dem och ritar dem. Just sådana här teckningar har det kommit en uppsjö av på siståne. Det är jag med tvillingarna i magen. Om ni undrar varför tvillingen till höger ser ut att ha tre armar varav en lång så är det helt naturligt. Det är nämligen inte någon arm, det är navelsträngen. LIte sött att h*n, trots att h*n har en navelsträng också har en navelprick mitt på magen. Glad mamma ser det ut att vara, men jag hoppas att min frisyr är lite roligare än denna. Sen har hon lite bråttom vår lilla så hon hinner liksom inte måla klart innan hon ska måla en till.. Likadan..

det är tomt

Det är jättekonstigt att vara hemma i ett tyst hus. Inte för att det inte är både skönt och välbehövligt på ett sätt men det är… tomt. Det är tyst trots att tvn eller radion är på, det är tyst trots att jag pratar i telefon. Det är tomt bara. Tomt utan små barnfötter som springer runt runt, tomt utan någon som pratar sönder ens öron eller som skriker i högan sky.

Detta är första gången på flera år som jag är hemma utan barnen.  När Z var i magen var Ce iofs på förskolan några timmar /vecka men då valde vi ofta att vara hemma iaf för vi hade så mysigt och njöt av de sista veckorna då det bara var ”vi”. Nu finns inte valet att de ska vara hemma för då får jag inte vila alls. Det går helt enkelt inte när de är hemma.

Så nu är jag här i min tomhet, saknar dem när de inte är där jag är och längtar tills de kommer springandes uppför trappan, öppnar dörren och Ce skriker  ”MAAAAAMMMAAAA vi är HEEEEEEEEEEEEEEEEEEEMMMA”  och lillebror som skriker ” Maaaaaaaammmmmmaaaa e hemmmmmmmmmaaaaa”.

Passar på att försöka njuta av stillheten och lugnet så länge det varar. Bäst att följa doktorns order så att det inte går åt fel håll iaf. Tvillingarna buffar och sparkar där inne och ibland kan jag nästan känna att det är en liten liten fot som kommer puttandes där innifrån.